SVT 2011-02-08
Kommunstyrelsen i Linköping beslutade idag att ge klartecken för en ny fotbollsarena vid Kallerstad.
Arenan ska börja byggas efter sommaren och vara spelklar i god tid innan fotbolls-EM för damer, som spelas i Linköping 2013. Arenan ska rymma 8000 åskådare, varav 5000 sittande under tak. Den ska vara möjlig att bygga ut för 12 000 åskådare i framtiden.
-Idrotten är en viktig och prioriterad del av Linköpings utveckling. Fotbollsarenan bidrar till att göra Linköping till en ännu attraktivare stad. Idrottsligt betyder arenan mycket för vårt framgångsrika damlag LFC och förhoppningsvis kan den bli en injektion även för herrfotbollen, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall(M) i ett pressmeddelande.
Kommunstyrelsen har efter en upphandling beslutat att anta anbudet från den linköpingsbaserade fastighetskoncernen Botrygg Fastigheter HB och Botryggruppen AB.
Anbudet innebär att fastighetskoncernen bygger och äger arenan, samt hyr ut den till Linköpings kommun i 25 år. Hyreskostnaden bli högst 11,4 miljoner kronor per år i 2010 års prisläge.
Linköpings kommun äger rättigheterna till namnet på arenan. Namnet är inte bestämt.
-Vi kommer att bygga en modern och attraktiv stadsdel, som blir en del av Linköpings stadskärna och arenabygget är början på den utvecklingen, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall(M).
Folkungavallen som idag är hemmaplan för Linköping FC i damallsvenskan kommer att utvecklas och på området ska det byggas bostäder.
tisdag 8 februari 2011
"Hur mår byggsektorn?"
Byggindustrin 2011-02-08
Den negativa mediabilden av byggsektorn när det gäller produktivitet och kostnadsutveckling stämmer dåligt överens med forskarvärldens erfarenheter.
Den negativa mediabilden av byggsektorn när det gäller produktivitet och kostnadsutveckling stämmer dåligt överens med forskarvärldens erfarenheter.
I veckan utkom en helt färsk antologi redigerad av Anne Landin, Lunds Tekniska Högskola, LTH, och Hans Lind vid KTH. (Förlag: Sveriges Bygguniversitet)
Titeln utgörs av frågan "Hur står det egentligen till med den svenska byggsektorn? Perspektiv från forskarvärlden."
Syftet med rapporten är att ge den akademiska världens bild av den svenska byggsektorn.
"Vår hypotes är att när vi vill bygger vi mycket bra,"menar Christer Malmström, Göran Sandberg och Anne Landin vid LTU.
"Tittar vi tillbaka på exempelvis 50-talets byggeri finns det inte mycket att anmärka på. Tittar vi ännu längre tillbaka, t ex kring förra sekelskiftet ser det också mycket bra ut. Tittar vi på senare års prisbelönta byggnader finns det heller inget att klaga på! Så vad är problemet?"
Självfallet finns det en hel del problem i ett så stort, så komplicerat och så mångfasetterat verksamhetsområde som byggsektorns. 2007 uppgick bygginvesteringarna till 246 miljarder kronor (SCB 2009).
Hans Lind ifrågasätter hur relevant produktivitetsbegreppet eller kostnadsbegreppet är i byggsektorn - när det i själva verket är efterfrågan i förhållande på tillgången som sätter priset och som får återverkningar ner genom leden av material och underleverantörer.
Men minnet är ibland kort. I 2000-talets två utredningar om byggsektorn fastställs bilden.
I rapporten "Skärpning gubbar" från regeringens byggkommission 2002 och statskontorets uppföljande rapport från 2009, "Sega gubbar" , beskrev utredarna byggfel, skumrask och kostnadsutveckling och lanserades en diger lista på åtgärder. I rapport nummer två konstaterades att mycket lite hade gjorts.
Det är här som forskarna bakom den nya antologin kan göra stor nytta genom att vidga perspektiven.
Ingen samhällssektor är genom åren så utredd som byggsektorn.
Jan Bröchner, Chalmers, ger exempel på ett 20-tal utredningar från 1880-talet och framåt, oftast styrda av bostadspolitiska överväganden och med kritik mot den existerande byggverksamheten. 1918 publicerades den nionde utredningsvolymen av Bostadskommissionen, sammanlagt på 2 741 sidor, i vilken utredaren Gustaf Steffen går till rätta med att byggsektorns oförmåga att producera.
Per-Erik Josephson, avdelningen för Construction management, Chalmers, varnar för fundamentala feltänk. Han menar att sätta fokus på hela samhällsbyggnadssektorn leder till alltför grova generaliseringar.
"Ett problem med utredningarna - och rapporterna - är att de behandlar en sektor som består av flera industrier som var och en har sina egna förutsättningar, sina egna egenskaper och sina egna affärssystem".
Risken med denna typ av generaliseringar är att det leder till "förändra-hela-världen-syndromet", varnar Per-Erik Josephson.
"Företagsledare startar omorganisationer och initierar nya tillverkningssystem. En mellanchef eller stabsperson kan börja utveckla erfarenhetsdatabaser. En industridoktorand kan starta ett projekt som ska leda till att ett storföretags kostnader ska sänkas med 25-30 procent."
Flertalet av dessa initiativ är dömda på förhand, menar Josephson, eftersom det finns en övertro på att med små medel kunna genomföra stora förändringar.
"Stora, snabba förändringar kräver en djup kris eller en tydlig regelförändring", menar Per-Erik Josephson.
Den bild forskarna målar upp i antologin, som de anser har stöd i deras forskning och erfarenheter, är både mer långsiktig och stark i sig:
Anna Kadefors, Chalmers beskriver de brittiska erfarenheterna av "Rethinking Construction" och framväxten av samarbetsformer som partnering, Thomas Olofsson, Helena Johnson och Lars Stehn vid Luleå Tekniska Universitet beskriver de olika försöken med d industriellt byggande och vad de resulterat i och Anders Ekholm Lunds tekniska högskola, LTU, beskriver drivkrafterna bakom 3D-projektering, BIM, OpenBIM och dess föregångare på 1990-talet.
Det är ingen slump att vi bygger bättre än på 1950-talet eller kring förra sekelskiftet (när vi inte fuskar eller tar misslyckade genvägar). Och det kan bli riktigt bra om vi avstår från att dra alltför stora växlar på förenklande larmrapporter och lockas till skenåtgärder utan koncentrerar oss på långsiktigt förbättringsarbete av den trots allt fortfarande komplicerade byggprocessen.
Titeln utgörs av frågan "Hur står det egentligen till med den svenska byggsektorn? Perspektiv från forskarvärlden."
Syftet med rapporten är att ge den akademiska världens bild av den svenska byggsektorn.
"Vår hypotes är att när vi vill bygger vi mycket bra,"menar Christer Malmström, Göran Sandberg och Anne Landin vid LTU.
"Tittar vi tillbaka på exempelvis 50-talets byggeri finns det inte mycket att anmärka på. Tittar vi ännu längre tillbaka, t ex kring förra sekelskiftet ser det också mycket bra ut. Tittar vi på senare års prisbelönta byggnader finns det heller inget att klaga på! Så vad är problemet?"
Självfallet finns det en hel del problem i ett så stort, så komplicerat och så mångfasetterat verksamhetsområde som byggsektorns. 2007 uppgick bygginvesteringarna till 246 miljarder kronor (SCB 2009).
Hans Lind ifrågasätter hur relevant produktivitetsbegreppet eller kostnadsbegreppet är i byggsektorn - när det i själva verket är efterfrågan i förhållande på tillgången som sätter priset och som får återverkningar ner genom leden av material och underleverantörer.
Men minnet är ibland kort. I 2000-talets två utredningar om byggsektorn fastställs bilden.
I rapporten "Skärpning gubbar" från regeringens byggkommission 2002 och statskontorets uppföljande rapport från 2009, "Sega gubbar" , beskrev utredarna byggfel, skumrask och kostnadsutveckling och lanserades en diger lista på åtgärder. I rapport nummer två konstaterades att mycket lite hade gjorts.
Det är här som forskarna bakom den nya antologin kan göra stor nytta genom att vidga perspektiven.
Ingen samhällssektor är genom åren så utredd som byggsektorn.
Jan Bröchner, Chalmers, ger exempel på ett 20-tal utredningar från 1880-talet och framåt, oftast styrda av bostadspolitiska överväganden och med kritik mot den existerande byggverksamheten. 1918 publicerades den nionde utredningsvolymen av Bostadskommissionen, sammanlagt på 2 741 sidor, i vilken utredaren Gustaf Steffen går till rätta med att byggsektorns oförmåga att producera.
Per-Erik Josephson, avdelningen för Construction management, Chalmers, varnar för fundamentala feltänk. Han menar att sätta fokus på hela samhällsbyggnadssektorn leder till alltför grova generaliseringar.
"Ett problem med utredningarna - och rapporterna - är att de behandlar en sektor som består av flera industrier som var och en har sina egna förutsättningar, sina egna egenskaper och sina egna affärssystem".
Risken med denna typ av generaliseringar är att det leder till "förändra-hela-världen-syndromet", varnar Per-Erik Josephson.
"Företagsledare startar omorganisationer och initierar nya tillverkningssystem. En mellanchef eller stabsperson kan börja utveckla erfarenhetsdatabaser. En industridoktorand kan starta ett projekt som ska leda till att ett storföretags kostnader ska sänkas med 25-30 procent."
Flertalet av dessa initiativ är dömda på förhand, menar Josephson, eftersom det finns en övertro på att med små medel kunna genomföra stora förändringar.
"Stora, snabba förändringar kräver en djup kris eller en tydlig regelförändring", menar Per-Erik Josephson.
Den bild forskarna målar upp i antologin, som de anser har stöd i deras forskning och erfarenheter, är både mer långsiktig och stark i sig:
Anna Kadefors, Chalmers beskriver de brittiska erfarenheterna av "Rethinking Construction" och framväxten av samarbetsformer som partnering, Thomas Olofsson, Helena Johnson och Lars Stehn vid Luleå Tekniska Universitet beskriver de olika försöken med d industriellt byggande och vad de resulterat i och Anders Ekholm Lunds tekniska högskola, LTU, beskriver drivkrafterna bakom 3D-projektering, BIM, OpenBIM och dess föregångare på 1990-talet.
Det är ingen slump att vi bygger bättre än på 1950-talet eller kring förra sekelskiftet (när vi inte fuskar eller tar misslyckade genvägar). Och det kan bli riktigt bra om vi avstår från att dra alltför stora växlar på förenklande larmrapporter och lockas till skenåtgärder utan koncentrerar oss på långsiktigt förbättringsarbete av den trots allt fortfarande komplicerade byggprocessen.
torsdag 3 februari 2011
Råstarka byggföretag i Stockholm
Byggindustrin 2011-02-03
Förväntningarna på konjunkturen inom byggandet i Stockholm är på högsta nivån sedan 2007, enligt Stockholms handelskammare.
Förväntningarna på konjunkturen inom byggandet i Stockholm är på högsta nivån sedan 2007, enligt Stockholms handelskammare.
Efter en trög vändning har byggindustrin i Stockholm nu tagit ordentlig fart med kraftigt ökad orderstock, ökat byggande och fler nyanställningar.
Det visar Stockholmsbarometern från Stockholms handelskammare, som publiceras i dag, torsdag. Stockholms handelskammare jämför läget under tredje kvartalet 2010 med fjärde kvartalet 2010.
Handelskammarens konfidensindikator för byggindustrin i Stockholm stärktes kraftigt mellan de två kvartalen, från nettotal 19 till 54. Det är den högsta noteringen sedan år 2007 och högre än genomsnittet under det senaste decenniet.
Konfidensindikatorn är ett sammantaget mått på konjunkturen i branschen. För riket som helhet stärks den från nettotal 1 till 19. Byggföretagen i Stockholm noterar tydligt ökat byggande, om än i något långsammare takt än under tredje kvartalet.
Kall vinter med mycket snö bidrog till att 26 procent av företagen noterade dåligt väder som en försvårande faktor under fjärde kvartalet.
Bara 15 procent av företagen anger otillräcklig efterfrågan som främsta hindret för byggande, vilket kan jämföras med halvåret och året före då motsvarande andel var 48 respektive 86 procent.
I takt med ökad efterfrågan ökar anbudspriserna, men inte i samma omfattning som förväntades inför det fjärde kvartalet. Av byggföretagen i Stockholm angav 75 procent att orderstocken ökar.
Orderstocken, byggandet och anbudspriserna förväntas fortsätta att öka under årets första kvartal, men inte i samma takt som tidigare, skriver Stockholms handelkammare.
Stockholmskonjunkturen i sin helhet stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen sedan undersökningen startade år 2000.
Det visar Stockholmsbarometern från Stockholms handelskammare, som publiceras i dag, torsdag. Stockholms handelskammare jämför läget under tredje kvartalet 2010 med fjärde kvartalet 2010.
Handelskammarens konfidensindikator för byggindustrin i Stockholm stärktes kraftigt mellan de två kvartalen, från nettotal 19 till 54. Det är den högsta noteringen sedan år 2007 och högre än genomsnittet under det senaste decenniet.
Konfidensindikatorn är ett sammantaget mått på konjunkturen i branschen. För riket som helhet stärks den från nettotal 1 till 19. Byggföretagen i Stockholm noterar tydligt ökat byggande, om än i något långsammare takt än under tredje kvartalet.
Kall vinter med mycket snö bidrog till att 26 procent av företagen noterade dåligt väder som en försvårande faktor under fjärde kvartalet.
Bara 15 procent av företagen anger otillräcklig efterfrågan som främsta hindret för byggande, vilket kan jämföras med halvåret och året före då motsvarande andel var 48 respektive 86 procent.
I takt med ökad efterfrågan ökar anbudspriserna, men inte i samma omfattning som förväntades inför det fjärde kvartalet. Av byggföretagen i Stockholm angav 75 procent att orderstocken ökar.
Orderstocken, byggandet och anbudspriserna förväntas fortsätta att öka under årets första kvartal, men inte i samma takt som tidigare, skriver Stockholms handelkammare.
Stockholmskonjunkturen i sin helhet stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen sedan undersökningen startade år 2000.
söndag 19 december 2010
Kamphundar får skäll av boende
DN 2010-12-19
Antalet så kallade kamphundar i Sverige ökar kraftigt. Och det får många människor att känna sig otrygga, menar flera bostadsbolag som nu skärper kraven på hyresgästerna. Civilminister Stefan Attefall kan tänka sig att helt förbjuda vissa hundraser i Sverige.
– Människor som bor tätt, i hyreshus, är oroliga. Särskilt småbarnsföräldrar. Det är nödvändigt att bostadsbolagen tar ett ansvar och jag uppmuntrar dem att vidta åtgärder, säger Stefan Attefall (KD).
Antalet så kallade kamphundar i Sverige har ökat från några hundra i början av 2000-talet till närmare 6.000 i dag. Och i takt med att dessa hundar blir allt vanligare väljer flera bostadsbolag att införa nya regler.
Strax före jul beslutar hyresnämnden om bostadsbolaget Botrygg har rätt att förbjuda två hundar av rasen american staffordshireterrier att bo i en lägenhet i Hammarby sjöstad i Stockholm.
Hos allmännyttiga Väsbyhem får, sedan 2007, den som har en kamphund inte teckna hyreskontrakt.
– De skötsamma kommer i kläm, tyvärr. Men vi vill inte släppa in den här typen av hundar i våra bostadsområden, då får man flytta någon annanstans, säger Väsbyhems marknadschef Jan Hedberg.
Stefan Attefall håller med sin företrädare och partikollega Mats Odell om att kamphundar är ett växande problem. Han ser helst att bolagen hittar frivilliga överenskommelser med hyresgästerna. Samtidigt är budskapet klart: det kan bli aktuellt med tuffare lagar.
– Om vi inte kommer till rätta med problemet är jag beredd att diskutera en strängare lagstiftning och utreda ett förbud mot vissa hundraser, säger Stefan Attefall.
En övervägande majoritet av hyresgästerna i Väsbyhems 5.000 lägenheter upplever en ökad trygghet och är positiva till förbudet mot kamphundar, enligt Jan Hedberg.
Botkyrkabyggen med drygt 12.000 lägenheter har valt en annan väg och erbjuder sina hundägare en gratis lydnadskurs. Den hyresgäst som har en störande hund blir uppmanad att delta.
– Vi kan naturligtvis inte tvinga någon att gå kurs. Men då kan vi använda hyreslagen och vräka den som stör grannarna, säger affärsområdeschef Josef Lantz, som hävdar att hundstörningarna i stort sett har upphört sedan kurserna infördes.
Väsbyhem använder Svenska kennelklubbens kamphundslexikon för att bestämma vilka raser som ska förbjudas. Men Hans Rosenberg på Kennelklubben tycker att det är olyckligt.
– Du kan inte avgöra vilken ras en hund tillhör om den inte har en stamtavla, säger han.
Statistiken över hundattacker, och därmed vilka hundar som oftast biter, är bristfällig. Men antalet anmälda hundattacker ökar med 10 procent per år, enligt Hans Rosenberg.
Rikspolisstyrelsen tog fram siffror 2006: av 2.304 anmälda hundärenden rörde 136 kamphundar.
Antalet så kallade kamphundar i Sverige ökar kraftigt. Och det får många människor att känna sig otrygga, menar flera bostadsbolag som nu skärper kraven på hyresgästerna. Civilminister Stefan Attefall kan tänka sig att helt förbjuda vissa hundraser i Sverige.
– Människor som bor tätt, i hyreshus, är oroliga. Särskilt småbarnsföräldrar. Det är nödvändigt att bostadsbolagen tar ett ansvar och jag uppmuntrar dem att vidta åtgärder, säger Stefan Attefall (KD).
Antalet så kallade kamphundar i Sverige har ökat från några hundra i början av 2000-talet till närmare 6.000 i dag. Och i takt med att dessa hundar blir allt vanligare väljer flera bostadsbolag att införa nya regler.
Strax före jul beslutar hyresnämnden om bostadsbolaget Botrygg har rätt att förbjuda två hundar av rasen american staffordshireterrier att bo i en lägenhet i Hammarby sjöstad i Stockholm.
Hos allmännyttiga Väsbyhem får, sedan 2007, den som har en kamphund inte teckna hyreskontrakt.
– De skötsamma kommer i kläm, tyvärr. Men vi vill inte släppa in den här typen av hundar i våra bostadsområden, då får man flytta någon annanstans, säger Väsbyhems marknadschef Jan Hedberg.
Stefan Attefall håller med sin företrädare och partikollega Mats Odell om att kamphundar är ett växande problem. Han ser helst att bolagen hittar frivilliga överenskommelser med hyresgästerna. Samtidigt är budskapet klart: det kan bli aktuellt med tuffare lagar.
– Om vi inte kommer till rätta med problemet är jag beredd att diskutera en strängare lagstiftning och utreda ett förbud mot vissa hundraser, säger Stefan Attefall.
En övervägande majoritet av hyresgästerna i Väsbyhems 5.000 lägenheter upplever en ökad trygghet och är positiva till förbudet mot kamphundar, enligt Jan Hedberg.
Botkyrkabyggen med drygt 12.000 lägenheter har valt en annan väg och erbjuder sina hundägare en gratis lydnadskurs. Den hyresgäst som har en störande hund blir uppmanad att delta.
– Vi kan naturligtvis inte tvinga någon att gå kurs. Men då kan vi använda hyreslagen och vräka den som stör grannarna, säger affärsområdeschef Josef Lantz, som hävdar att hundstörningarna i stort sett har upphört sedan kurserna infördes.
Väsbyhem använder Svenska kennelklubbens kamphundslexikon för att bestämma vilka raser som ska förbjudas. Men Hans Rosenberg på Kennelklubben tycker att det är olyckligt.
– Du kan inte avgöra vilken ras en hund tillhör om den inte har en stamtavla, säger han.
Statistiken över hundattacker, och därmed vilka hundar som oftast biter, är bristfällig. Men antalet anmälda hundattacker ökar med 10 procent per år, enligt Hans Rosenberg.
Rikspolisstyrelsen tog fram siffror 2006: av 2.304 anmälda hundärenden rörde 136 kamphundar.
söndag 17 oktober 2010
10 snabba frågor till minister Attefall
Fastighetsvärlden 2010-10-17
… till Stefan Attefall, Kd, som är nyutsedd civil- och bostadsminister. I samband med att han utsågs
genomförde Fastighetsvärlden en intervju som vi nu även publicerar här. Attefall kommer,
utöver byggnads- och bostadsfrågor ansvara för Länsstyrelsernas arbete, statlig
förvaltning, frågor som rör offentlig upphandling samt för frågor som rör statens stöd till trossamfund.
… till Stefan Attefall, Kd, som är nyutsedd civil- och bostadsminister. I samband med att han utsågs
genomförde Fastighetsvärlden en intervju som vi nu även publicerar här. Attefall kommer,
utöver byggnads- och bostadsfrågor ansvara för Länsstyrelsernas arbete, statlig
förvaltning, frågor som rör offentlig upphandling samt för frågor som rör statens stöd till trossamfund.
Fastighetsvärlden: Vad ska du göra för att få fart på bostadsbyggandet?
Attefall: – Jag tror att man måste se till att skapa de långsiktiga
stabila förutsättningarna, inte satsa på kortsiktiga förutsättningar som
politikerna tidigare ofta stått för när det gäller tillfälliga stöd och olika
förändringar.
stabila förutsättningarna, inte satsa på kortsiktiga förutsättningar som
politikerna tidigare ofta stått för när det gäller tillfälliga stöd och olika
förändringar.
Alltså inga subventioner att vänta under mandatperioden?
– Nej, jag tror inte på kortsiktiga lösningar.
Vad är fördelarna med att bostadsfrågorna framöver ligger
under Socialdepartementets ansvar?
under Socialdepartementets ansvar?
– Det är nog mer en tekniskt orsak. Det man gjort är att man
tagit ett helhetsgrepp när det gäller bostadsfrågorna genom att till exempel
stadsplanering och PBL-frågor numera ligger på mitt bord efter at tidigare
tillhört miljödepartementet. Jag ser en fördel i att frågorna ligger under
samma hatt.
tagit ett helhetsgrepp när det gäller bostadsfrågorna genom att till exempel
stadsplanering och PBL-frågor numera ligger på mitt bord efter at tidigare
tillhört miljödepartementet. Jag ser en fördel i att frågorna ligger under
samma hatt.
Det kommer fortfarande att finnas bostadsfrågor inom andra
departement. Finns det ytterligare koncentreringar som går att genomföra?
departement. Finns det ytterligare koncentreringar som går att genomföra?
– När det gäller bostadspolitiken finns framöver inget kvar
vid miljödepartementet. Det som återstår är till exempel skattefrågorna som
troligen alltid kommer att ligga hos finansdepartementet och en del
fastighetsjuridiska frågor som ligger kvar hos justitiedepartementet. Det är
nog svårt att göra ytterligare förändringar och som jag förstår det fungerar
samarbetet väl.
vid miljödepartementet. Det som återstår är till exempel skattefrågorna som
troligen alltid kommer att ligga hos finansdepartementet och en del
fastighetsjuridiska frågor som ligger kvar hos justitiedepartementet. Det är
nog svårt att göra ytterligare förändringar och som jag förstår det fungerar
samarbetet väl.
Finns det andra fördelar med att bostadsfrågorna hamnar
under socialdepartementet?
under socialdepartementet?
– Det finns även en del sociala aspekter kopplade till
bostadsförsörjning. Fördelen att ha det under samma hatt gör att vi kan se frågan
ur olika håll. Jag har redan kopplingar mellan planprocesser, PBL och
ambitionen att få öka bostadsbyggandet.
bostadsförsörjning. Fördelen att ha det under samma hatt gör att vi kan se frågan
ur olika håll. Jag har redan kopplingar mellan planprocesser, PBL och
ambitionen att få öka bostadsbyggandet.
Flera miljonprogramsområden är illa ute. En del ägarna som
är på fallrepet får inte ihop kalkylen för att renovera. Vilket är ditt råd?
är på fallrepet får inte ihop kalkylen för att renovera. Vilket är ditt råd?
– Jag tror att det nya hyressättningssystemet är en viktig
pusselbit när det gäller att skapa bättre förutsättningar för hyresrätter. Det
skapar möjligheter för att förädla och ha en mer diversifierad hyressättning.
Vi får se vad som händer när systemet börjar verka.
pusselbit när det gäller att skapa bättre förutsättningar för hyresrätter. Det
skapar möjligheter för att förädla och ha en mer diversifierad hyressättning.
Vi får se vad som händer när systemet börjar verka.
Vilket är ditt knep för att få fart på ägarlägenheterna?
– Det gäller att sprida information och kunskap. Dels gå vidare med steg två i
regelverket som handlar om möjligheten att ombilda delar av ett
hyresgästbestånd till ägarlägenheter, att man alltså kan ombilda i redan
befintliga hyreshus utan att gå via ombildningsmodellen som berör hela huset.
regelverket som handlar om möjligheten att ombilda delar av ett
hyresgästbestånd till ägarlägenheter, att man alltså kan ombilda i redan
befintliga hyreshus utan att gå via ombildningsmodellen som berör hela huset.
I regeringsdeklarationen talade statsminister Reinfeldt om
möjligheten för andrahandsuthyrning av privatbostad. Blir hyressättningen fri?
möjligheten för andrahandsuthyrning av privatbostad. Blir hyressättningen fri?
– Vi ska utöka den skattefria delen och det handlar om att
effektivare utnyttja befintligt bestånd. Men nej, det kommer inte gå att ta ut
oskäliga hyror.
effektivare utnyttja befintligt bestånd. Men nej, det kommer inte gå att ta ut
oskäliga hyror.
Finns det en risk att fokus går förlorat när bostadsfrågor
och till exempel trosfrågor blandas?
och till exempel trosfrågor blandas?
– Min portfölj är smalare än tidigare ministers så det finns
goda förutsättningar för ytterligare fokus på bostadsfrågor. Men det finns
flera samordningsfördelar som till exempel bostadsfrågan och
integrationsarbetet som har kopplingar till tros- och kulturella frågor.
goda förutsättningar för ytterligare fokus på bostadsfrågor. Men det finns
flera samordningsfördelar som till exempel bostadsfrågan och
integrationsarbetet som har kopplingar till tros- och kulturella frågor.
Din företrädare Mats Odell var, när han tillträdde, aktiv fastighetsägare och
prenumerant av Fastighetsvärlden. Hur ”nära” fastighetsbranschen är du?
prenumerant av Fastighetsvärlden. Hur ”nära” fastighetsbranschen är du?
– Jag har en villa, det är allt. Men jag har haft
fastighetsägare i släkten, men det är avvecklat. Min svärfar Stig Hjorth ägde
fem-sex hyresfastigheter i Tenhult. Så jag har sett branschen ur den lilla
fastighetsägarens synvinkel och dessutom har jag suttit i kommunala
Familjebostäder Stockholms styrelse i fyra år.
fastighetsägare i släkten, men det är avvecklat. Min svärfar Stig Hjorth ägde
fem-sex hyresfastigheter i Tenhult. Så jag har sett branschen ur den lilla
fastighetsägarens synvinkel och dessutom har jag suttit i kommunala
Familjebostäder Stockholms styrelse i fyra år.
fredag 15 oktober 2010
Uppsving för bostadsbyggandet
Byggindustrin 2010-10-15
Bostadsbyggandet har tagit fart ordentligt under 2010. Det är framför allt byggandet av bostadsrätter som ökat.
Bostadsbyggandet har tagit fart ordentligt under 2010. Det är framför allt byggandet av bostadsrätter som ökat.
– En stark BNP-tillväxt och hushållens optimism lägger grunden för ett ökat bostadsbyggande, säger Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket.
Bostadsbyggandet nådde botten under förra året, då 18 500 bostäder påbörjades. I år påbörjas 25 500 bostäder, enligt Boverkets prognos.
Bostadsbyggandet fortsätter att öka nästa år. Då påbörjas 28 000 bostäder.
Under åren 2009 till 2011 tror Boverket att byggandet av flerbostadshus ökar med 70 procent. Det är framför allt byggandet av bostadsrätter som ökar.
Försäljningen av nya småhus har däremot tappat fart i år. En orsak till tappet kan vara att det är brist på tomter i många kommuner, uppger Boverket. En ytterligare förklaring kan vara att Rot-avdraget gjort det mer lönsamt att renovera sitt befintliga hus. Även osäkerheten om bostadsprisernas utveckling kan ha minskat investeringsviljan.
– Vi bedömer dock att risken för stora prisfall på bostadsmarknaden är relativt liten. Hushållen har fått allt mer pengar över när boendet är betalat, säger Hans-Åke Palmgren.
Boverket räknar med att efterfrågan på nya småhus ökar efterhand som den ekonomiska utvecklingen blir allt mer stabil. Men det förutsätter samtidigt att kommunerna ökar utbudet av byggklara tomter.
Bostadsbyggandet nådde botten under förra året, då 18 500 bostäder påbörjades. I år påbörjas 25 500 bostäder, enligt Boverkets prognos.
Bostadsbyggandet fortsätter att öka nästa år. Då påbörjas 28 000 bostäder.
Under åren 2009 till 2011 tror Boverket att byggandet av flerbostadshus ökar med 70 procent. Det är framför allt byggandet av bostadsrätter som ökar.
Försäljningen av nya småhus har däremot tappat fart i år. En orsak till tappet kan vara att det är brist på tomter i många kommuner, uppger Boverket. En ytterligare förklaring kan vara att Rot-avdraget gjort det mer lönsamt att renovera sitt befintliga hus. Även osäkerheten om bostadsprisernas utveckling kan ha minskat investeringsviljan.
– Vi bedömer dock att risken för stora prisfall på bostadsmarknaden är relativt liten. Hushållen har fått allt mer pengar över när boendet är betalat, säger Hans-Åke Palmgren.
Boverket räknar med att efterfrågan på nya småhus ökar efterhand som den ekonomiska utvecklingen blir allt mer stabil. Men det förutsätter samtidigt att kommunerna ökar utbudet av byggklara tomter.
onsdag 8 september 2010
Dubblering av nya lägenheter
Byggindustrin 2010-09-08
Antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus har fördubblats jämfört med förra året.
Antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus har fördubblats jämfört med förra året.
Antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus fördubblades under det första halvåret 2010 jämfört med samma period föregående år. Detta visar ny statistik från Statistiska Centralbyrån. Det är den kraftigaste ökningen som registrerats hittills och påbörjandet är tillbaka på samma nivå som 2004. Även påbörjandet av småhus ökade under samma period
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)