Martinsons bygger arena-läktare i limträ

Byggindustrin 2011-02-28

En av världens största arenor för dragracing ska byggas i Tierp och det blir Martinsons, det 400 man starka företaget från Bygdsiljum, som bygger läktaren som ska rymma 20 000 åskådare.

Martinsons kommer att ta ett helhetsansvar i bygget av läktaren och sköta allt från konstruktion till produktion, leverans och montage.
Daniel Johansson, försäljningsingenjör på Martinsons, säger att företaget byggt stora arenor i Boden, Umeå och Östersund, men att Tierp arena blir nytt rekord; läktaren, som är formad som en hästsko, blir över 240 meter lång och kommer att vara 15 meter hög.
Läktarkonstruktionen är flexibel, vilket innebär att installationen av ett tak är redan förberedd, och limträets konstruktionsegenskaper gör att ytorna under läktaren kan tas tillvara på ett effektivt sätt.
Läktaren kommer att stå färdig till sommaren.

Ny fotbollsarena till Linköping

Byggindustrin 2011-02-09


Det står klart att det ska byggas en ny fotbollsarena i Linköping efter ett beslut från kommunstyrelsen.

Det var i dag kommunstyrelsen i Linköping beslöt att ge klartecken för en ny fotbollsarena. Efter en upphandling beslöts att anbudet från Botrygg Fastigheter HB och Botryggruppen AB, en fastighetskoncern med säte i Linköping, skulle antas. Anbudet innebär att Botrygg Fastigheter HB och Botryggruppen AB bygger och äger arenan, men hyr ut den till Linköpings kommun i 25 år. Hyreskostnaden bli högst 11,4 miljoner kronor per år i 2010 års prisläge.
Arenan kommer att byggas i den nya stadsdelen Kallerstad som planeras att fullt utbyggd innehålla omkring 5 000 bostäder och 15-20 000 arbetsplatser.
Det anbud som kommunen antagit innebär en arena omsluten med läktare på alla fyra sidor om fotbollsplanen som skapar ett väl inneslutet arenarum med drygt 8 000 publikplatser varav drygt 5 000 på sittplatsläktare under tak. Arenan byggs så att publikkapaciteten ska kunna öka till 12 000 åskådare under en andra byggetapp.
Huvudläktaren är placerad på arenans/planens östra sida. Arenans södra sida, kortsidan mot Norrköpingsvägen, synliggör tydligt arenan genom kommersiella lokaler längs kortsidan, samt i de två punkthus i hörnen av arenan.
Anbudet har bedömts och poängsatts av kommunens upphandlingsgrupp, arkitekter från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, samt funktionärer från Svenska Fotbollsförbundet. Såväl arenans funktion, som karaktär, får höga poäng.
Den nya arenan börjar byggas efter sommaren och ska stå klar i god tid inför fotbolls-EM för damer 2013.
Namnet på den nya arenan är ännu inte bestämt.

Klartecken för ny fotbollsarena- Linköping

SVT 2011-02-08

Kommunstyrelsen i Linköping beslutade idag att ge klartecken för en ny fotbollsarena vid Kallerstad.

Arenan ska börja byggas efter sommaren och vara spelklar i god tid innan fotbolls-EM för damer, som spelas i Linköping 2013. Arenan ska rymma 8000 åskådare, varav 5000 sittande under tak. Den ska vara möjlig att bygga ut för 12 000 åskådare i framtiden.
-Idrotten är en viktig och prioriterad del av Linköpings utveckling. Fotbollsarenan bidrar till att göra Linköping till en ännu attraktivare stad. Idrottsligt betyder arenan mycket för vårt framgångsrika damlag LFC och förhoppningsvis kan den bli en injektion även för herrfotbollen, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall(M) i ett pressmeddelande.
Kommunstyrelsen har efter en upphandling beslutat att anta anbudet från den linköpingsbaserade fastighetskoncernen Botrygg Fastigheter HB och Botryggruppen AB.
Anbudet innebär att fastighetskoncernen bygger och äger arenan, samt hyr ut den till Linköpings kommun i 25 år. Hyreskostnaden bli högst 11,4 miljoner kronor per år i 2010 års prisläge.
Linköpings kommun äger rättigheterna till namnet på arenan. Namnet är inte bestämt.
-Vi kommer att bygga en modern och attraktiv stadsdel, som blir en del av Linköpings stadskärna och arenabygget är början på den utvecklingen, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall(M).
Folkungavallen som idag är hemmaplan för Linköping FC i damallsvenskan kommer att utvecklas och på området ska det byggas bostäder.

"Hur mår byggsektorn?"

Byggindustrin 2011-02-08

Den negativa mediabilden av byggsektorn när det gäller produktivitet och kostnadsutveckling stämmer dåligt överens med forskarvärldens erfarenheter.

I veckan utkom en helt färsk antologi redigerad av Anne Landin, Lunds Tekniska Högskola, LTH, och Hans Lind vid KTH. (Förlag: Sveriges Bygguniversitet)
Titeln utgörs av frågan "Hur står det egentligen till med den svenska byggsektorn? Perspektiv från forskarvärlden."

Syftet med rapporten är att ge den akademiska världens bild av den svenska byggsektorn.

"Vår hypotes är att när vi vill bygger vi mycket bra,"menar Christer Malmström, Göran Sandberg och Anne Landin vid LTU.

"Tittar vi tillbaka på exempelvis 50-talets byggeri finns det inte mycket att anmärka på. Tittar vi ännu längre tillbaka, t ex kring förra sekelskiftet ser det också mycket bra ut. Tittar vi på senare års prisbelönta byggnader finns det heller inget att klaga på! Så vad är problemet?"

Självfallet finns det en hel del problem i ett så stort, så komplicerat och så mångfasetterat verksamhetsområde som byggsektorns. 2007 uppgick bygginvesteringarna till 246 miljarder kronor (SCB 2009).

Hans Lind ifrågasätter hur relevant produktivitetsbegreppet eller kostnadsbegreppet är i byggsektorn - när det i själva verket är efterfrågan i förhållande på tillgången som sätter priset och som får återverkningar ner genom leden av material och underleverantörer.

Men minnet är ibland kort. I 2000-talets två utredningar om byggsektorn fastställs bilden.

I rapporten "Skärpning gubbar" från regeringens byggkommission 2002 och statskontorets uppföljande rapport från 2009, "Sega gubbar" , beskrev utredarna byggfel, skumrask och kostnadsutveckling och lanserades en diger lista på åtgärder. I rapport nummer två konstaterades att mycket lite hade gjorts.

Det är här som forskarna bakom den nya antologin kan göra stor nytta genom att vidga perspektiven.

Ingen samhällssektor är genom åren så utredd som byggsektorn.
Jan Bröchner, Chalmers, ger exempel på ett 20-tal utredningar från 1880-talet och framåt, oftast styrda av bostadspolitiska överväganden och med kritik mot den existerande byggverksamheten. 1918 publicerades den nionde utredningsvolymen av Bostadskommissionen, sammanlagt på 2 741 sidor, i vilken utredaren Gustaf Steffen går till rätta med att byggsektorns oförmåga att producera.

Per-Erik Josephson, avdelningen för Construction management, Chalmers, varnar för fundamentala feltänk. Han menar att sätta fokus på hela samhällsbyggnadssektorn leder till alltför grova generaliseringar.

"Ett problem med utredningarna - och rapporterna - är att de behandlar en sektor som består av flera industrier som var och en har sina egna förutsättningar, sina egna egenskaper och sina egna affärssystem".

Risken med denna typ av generaliseringar är att det leder till "förändra-hela-världen-syndromet", varnar Per-Erik Josephson.

"Företagsledare startar omorganisationer och initierar nya tillverkningssystem. En mellanchef eller stabsperson kan börja utveckla erfarenhetsdatabaser. En industridoktorand kan starta ett projekt som ska leda till att ett storföretags kostnader ska sänkas med 25-30 procent."

Flertalet av dessa initiativ är dömda på förhand, menar Josephson, eftersom det finns en övertro på att med små medel kunna genomföra stora förändringar.

"Stora, snabba förändringar kräver en djup kris eller en tydlig regelförändring", menar Per-Erik Josephson.

Den bild forskarna målar upp i antologin, som de anser har stöd i deras forskning och erfarenheter, är både mer långsiktig och stark i sig:
Anna Kadefors, Chalmers beskriver de brittiska erfarenheterna av "Rethinking Construction" och framväxten av samarbetsformer som partnering, Thomas Olofsson, Helena Johnson och Lars Stehn vid Luleå Tekniska Universitet beskriver de olika försöken med d industriellt byggande och vad de resulterat i och Anders Ekholm Lunds tekniska högskola, LTU, beskriver drivkrafterna bakom 3D-projektering, BIM, OpenBIM och dess föregångare på 1990-talet.

Det är ingen slump att vi bygger bättre än på 1950-talet eller kring förra sekelskiftet (när vi inte fuskar eller tar misslyckade genvägar). Och det kan bli riktigt bra om vi avstår från att dra alltför stora växlar på förenklande larmrapporter och lockas till skenåtgärder utan koncentrerar oss på långsiktigt förbättringsarbete av den trots allt fortfarande komplicerade byggprocessen.

Råstarka byggföretag i Stockholm

Byggindustrin 2011-02-03

Förväntningarna på konjunkturen inom byggandet i Stockholm är på högsta nivån sedan 2007, enligt Stockholms handelskammare.

Efter en trög vändning har byggindustrin i Stockholm nu tagit ordentlig fart med kraftigt ökad orderstock, ökat byggande och fler nyanställningar.
Det visar Stockholmsbarometern från Stockholms handelskammare, som publiceras i dag, torsdag. Stockholms handelskammare jämför läget under tredje kvartalet 2010 med fjärde kvartalet 2010.
Handelskammarens konfidensindikator för byggindustrin i Stockholm stärktes kraftigt mellan de två kvartalen, från nettotal 19 till 54. Det är den högsta noteringen sedan år 2007 och högre än genomsnittet under det senaste decenniet.
Konfidensindikatorn är ett sammantaget mått på konjunkturen i branschen. För riket som helhet stärks den från nettotal 1 till 19. Byggföretagen i Stockholm noterar tydligt ökat byggande, om än i något långsammare takt än under tredje kvartalet.
Kall vinter med mycket snö bidrog till att 26 procent av företagen noterade dåligt väder som en försvårande faktor under fjärde kvartalet.
Bara 15 procent av företagen anger otillräcklig efterfrågan som främsta hindret för byggande, vilket kan jämföras med halvåret och året före då motsvarande andel var 48 respektive 86 procent.
I takt med ökad efterfrågan ökar anbudspriserna, men inte i samma omfattning som förväntades inför det fjärde kvartalet. Av byggföretagen i Stockholm angav 75 procent att orderstocken ökar.
Orderstocken, byggandet och anbudspriserna förväntas fortsätta att öka under årets första kvartal, men inte i samma takt som tidigare, skriver Stockholms handelkammare.
Stockholmskonjunkturen i sin helhet stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen sedan undersökningen startade år 2000.